Jag såg skräcken i vitögat....

För ett tag sen frågade en person mig om jag inte var rädd för något djur och i Sverige finns det ju inte så många att vara rädd för. Det finns dock ett litet djur som jag faktiskt aldrig velat stöta på för jag tänker att den kommer hugga tag i mina ben och inte släppa innan det knakar. Detta ju är grävlingen och jag tycker inte att det vore så konstigt att springa på en då jag ofta är ute i skogen och går men fram till igår har jag sluppit.
Igår när jag var på väg hem från att ha tagit en öl med några vänner så stannade jag upp för jag såg en liten ödla, Jag gick snabbt vidare och hör hur det prasslar i busken och vänder mig dit och ut kommer en grävling åhhhhhhhh panik rusar i kroppen. Fast bara under en sekund innan jag insåg att grävlingen ser precis lika förvånad och rädd ut som mig. Hade vi varit med i en animerad film hade vi haft likadana ansiktsuttryck. Grävlingen vänder och börjar springa och jag gör likadant, sen vänder sig grävlingen och jag om och tittar på varandra en gång till innan vi fortsätter springa :)
Nu är jag inte så rädd för grävlingar längre då jag insåg att den var minst lika rädd för mig. Dessutom var den väldigt söt.